Hej allihopa!

Julen närmar sig med stormsteg och ikväll ankommer de första gästerna för festen :-). Mamma o pappa sitter på tåget o skall hämtas om en timme. Så är det dags för Sölvis föräldrar i morgon, följd av Björn o Sandra o hennes föräldrar den 23:e. Så det blir en ordentlig fest med riktigt många deltagare! Vi gläder oss till detta internationella sammanträdande där kommunikation kommer att vara i mittpunkten o hoppas på att det blir en bra kommunikation! Vi har följande lilla problem att lösa: Sandras föräldrar prata bara tyska, Sölvis föräldrar pratar bara isländska, Mamma o pappa pratar tyska, men inte isländska, Sölvi pratar isländska, men inte tyska, - tja - ni förstår dilemmat. Vårat förslag var rätt enkelt - alkohol till frukost, lunch o middag! nej, jag bara skämtar, hehe. Det blir nog bra till slut. Lite välvilja o massa chirades ;-).
Tjaha - då vaknar en liten fröken här o ni skall veta att hon är bestämd av sig. Hon vet vad hon vill ha o när :-)! Bäst jag ser efter hennes önskningar. Hörs snart igen.

Upp med händerna! Det syns inte så bra på kortet, men hon ligger med armarna helt i luften. Ni fattar att det såg roligt ut, hihi.

Inte behöver jag frysa när jag har Mainyard!

Oh, vad gott jag har det på pappas arm. Det är så skönt för magen...

Jo, Mainyard och jag trivs utmärkt ihop! Han är ju bara så mysig :-)

Mitt första bad, hm, lite skumt, men gott ändå ju!

Så här inbyltat blir jag när mormor är på besök och vi skall ut och gå! Jag fryser minsann inte, även om det skulle blåsa storm ute, mmmh så varm t och gott.

Till och med när jag sover är jag cooool, asså!

Du där ser lite skum ut, bäst jag är redo att slå till fall i fall...

And we are back!

Hej allihopa,

oj, oj, oj, nu har det verkligen varit länge sedan jag skrev något och vem tror ni vi kan skylla det på? Jo, lilla underbara nyfödda Ronja så klart. Hon kom den 9.11.07, kl 6.35 och vi tycker det är mer underbart för varje dag som går att ha henne med oss. Jag har lagt upp några bilder på henne, så ni får se hur hon ser ut också.

Tja, så här 4 veckor - på dagen - efter, hur känns det?
Jo, det känns väldigt bra. Min förlossning var ju väldigt spännande, jag fick ju möjligheten att pröva på lite av allt som tillbuds på en förlossningsavdelning, tjuhu! ;-). Efter några runder med värkar som varade mer än länge nog, så trodde vi hon var på väg ut, men hon (vem tror ni hon är lik?) - ändrade sig halvvägs på vägen ut, hehe. Så trots flera sugklocksförsök (som fortfarande inte helt har läkt på hennes huvud), så kämpade tösen modigt emot. Hon låg lite snett, så då blev det fart på avdelningen, och i vad för mig verkade på randen till hysteri rullades jag in till operationssalen för kejsarsnitt. Ok - skall besparar er alla detaljer (de som vill kan få innegående info genom att ta direkt kontakt med mig) och lite senare kom lilla underbara Ronja ut. Herregud, vilka flodatårar som sprutade då, det var lättelse, glädje, kärlek , ömhet o så mycket mer. Hon blev snabbt bortförd av barnmorska o Sölvi o blev mött ute i korridoren av min mor och far. Mamma var ju med under födseln o det var underbart att ha två som stötte mig! Hennes massage o Sölvis ord och närvaro - what a combo! Skulle rekommendera båda två till de som tänker föda, men lite osäker på till vilken grad dom har lust att gå igenom allt igen, men det skadar ju aldrig att fråga!

Livet efter födseln har varit väldigt bra. Mamma stannade i några veckor efter Ronjas födsel och agerade som våran inneboende maid. Väldigt lyxigt o också rekommenderbart :-). Effektiv som hon är blev allt i ordningställd, från garderober till källare o huset blev verkligen shinat. Nu har hon varit borta i över en vecka, o dammtussarna börjar sakta men säkert smyga tillbaka, ;-) - så det får blir del av helgens göremål. Det är skönt att få känna på hur det är att vara familj o jag tycker vi klarar oss väldigt bra. Mainyard har ju trots allt gjort en del förarbete! Men han vet också hur han skall ställa till det. Häromdagen kom jag hem efter en liten tur till stan, släppte in honom (han är ute i hans lilla trädgård när vi är borta) o som vanligt sprang han runt i hela huset för att kolla vem som var där, hälsa på alla och fortsätta sin lilla rutin med att säga hej till soffan, sängen o mattan. Eftersom det hade regnat var han i tillägg blöt - o jag måste nog berätta för de som inte vet - han HATAR att vara blöt. Så då är det bara att sätta fart att gnida sig på allt som finns för att bli torr ASAP. Så det betyder ännu en gång - soffa, säng, mattor, ja, ni förstår säkert... Tja, o då insåg jag att den lilla rackare har varit och grävt ute. Så han hade med sig ett helt ton med jord på sig, som han nu överlyckligt fick bli av med på alla ställen han kom i kontakt med, till sin mattes stora förtjusning - NOT!
Men just nu ligger han jämte mig och Ronja och är så söt och snäll så hela hjärtat smälter igen.
Och apropo hjärtsmältning! Ronja har börjat le det mest förtrollande leende som får hennes mamma att smälta totalt :-).

Men - nu tror jag att det är bäst att försöka lägga upp det här inslaget, tror en viss fröken är på gång att vakna lite. Ta hand om er allihopa,

Största kramen!